Jag tänker mycket på begreppet kreativitet eller att vara kreativ, sambandet mellan förmågan att vara kreativ och att lära. Varför lyfts inte detta begrepp fram mer, när vi pratar om kunskap i skoldebatten. Jag blir ännu en gång påmind över konstens och estetikens roll i samhället. Att man skilt på vetenskapen och konsten istället för att se det som jämställda. Detta gör mig ont…
När man tänker på begreppet kreativitet är det oftast förknippat med konstärliga processer, men så behöver det inte vara. Kreativitetsforskaren Evelina Wahlqvist beskriver begreppet kreativitet som ett förhållningssätt till livet eller viljan att lösa problem. Hon menar att kreativitet inte behöver bygga på något i grunden nytt, utan handlar ofta om att kombinera resurser och kunskaper i nya konstellationer. Jag tänker på att det är precis det vi gör när vi lär.
Vygotskij menar att allt lärande är kreativt. När jag genomförde mitt ex-jobb valde jag att göra dels en gestaltande del och en skriftlig. Den gestaltande delen var som att göra en inre resa. Jag minns hur rädd jag var över att våga skapa tillit till mitt eget skapande/lärande. Att själv genomgå en kreativprocess är viktigt. Viktigt för att man vet hur det kan kännas att ”våga gå utanför ramarna”. Man får erfarenhet av denna arbetsmetod, erfarenhet som man har användning för när man skall skapar kreativa processer tillsammans med barnen i förskolan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar