När vi var på konsthallen och såg utställningen Pandemonium, blev jag glatt inspirerad av den sydafrikanska konstnären Win Bothas skulptur - installation. Det var intressant att se hur vackert det kunde bli att arbeta med ett så billigt material som frigolit. Återigen blir jag påmind om hur effektfullt det kan bli av olika ljus, i detta fall blåaktigt neonljus. Jag fick en känsla av att vara i en himmel när jag såg de olika skulpturerna. Jag tänkte mycket på kontrasterna i verket. Det hårda trämaterialet kontrat till de mjuka formerna i frigoliten. Men också kontrasten mellan de varma vita och blåa ljuset. Figurerna i skulpturerna var tunga symboler som hästen- som står för frihet, lejonet- som står för makt, ledarskap och det mänskliga…
Att se en samtidsutställning kräver mod och öppet seende. Ett förhållningssätt som man kan koppla till pedagogrollen. Man tar ingenting för givet ingenting är självklart.
Jag skulle gärna se att man uppmärksammade konsten mer i den pedagogiska miljön. För de värden som man har att vinna på att arbeta kring konstbilder är många. Man lär sig alltifrån till att diskutera, analysera och lära sig att tänka i nya banor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar